Idag är en dag då jag utvecklat "vill ha" syndromet. Det innebär att man öppnar sin webbläsare och går in på diverse shoppingsajter för att titta ut vad man vill ha.

Idag vill jag alltså ha en kamera, en ny laptop och en ny soffa.

Vad vill jag ha sagt med detta? Jo, ge mig ett jobb tack.

Jag har nyss kommit på ett nytt ord, BLOGGÅNGEST.

Det är när man varit borta ett dygn, kommer hem och loggar in på bloglovin' för att se att "0" olästa inlägg uppdaterats till "343" olästa inlägg under en ynka, liten fjuttig dag liksom.

Jag, Moa och Dan har varit ute i skogen med hundarna, skotern och en bil. Idag är vi rejäla norrlänningar alltså, bildbevis kommer senare.

Har som sagt ingen kamera, men vi tog några bilder med Moa's mobil så hon får maila dom åt mig när jag kommer hem.

Pyret (hunden) sprang fram och tillbaka som en dåre och blev så trött att hon började äta snö i brist på vatten, då vet man att hon fått motion liksom.

Idag presenterar Josephine dagens outfit. Hon skulle bestämt ha på sig sin pyjamas som hon vuxit ifrån för ett bra tag sedan.

Och strumpbyxor på huvudet som löshår, det är det allra senaste.

Jag har en fråga till er läsare.

För mig är kaffe ett måste på morgonen, annars vaknar jag liksom inte till liv. Jag ligger där i sängen, tvingar mig upp samtidigt som jag kisar med ögonen vilket resulterar i att jag ser tio år äldre ut.

Sedan stapplar jag mig till köket för att sätta på en panna kaffe. När kaffet är färdigt sätter jag mig vid min laptop i vardagsrummet och läser igenom alla bloggar på bloglovin' med en kaffekopp stadigt i handen.

Jag har sovit natten lång och drömt om schlager. Gissa om jag är helt slut?

Jag menar, VEM klarar egentligen av en hel natt full av schlager? Jag ville kräkas flera gånger om men hejdade mig själv när jag insåg att allt bara var en illusion i en dröm.

Så då vet ni det.

(Bild: Moa och Thurfjell)

Och just ja, idag ska jag iväg till byn med Moa och Elina så jag tar med mig hunden så får hon springa av sig lite ute i byn och känna sig som en riktig bonde. Moa fyllde år igår så hon ska bjuda in släkt och sånt på fika. (Jag inkluderas i "sånt")

En summering gjord av ingen mindre än mig själv.



1. Ola Svensson påminner mig om en halvt feminin, halvutvecklad transvestit med sina söta drag. Han sjöng fint, men låten är inte alls min stil, tyvärr.



2. Jenny Silver är tydligen någon som spenderat tid med att sälja pölsa som tonåring, nu gillar hon tydligen musik och har missfärgat hår. Tyvärr känner jag inte igen henne, vem är hon liksom? Låten glömde jag bort precis när den slutade, så den kan inte ha varit speciellt bra.



3. Linda är då tydligen någon som flashat tuttarna samtidigt som hon vrålat "Free your mind" inför publik. Henne känner jag faktiskt igen, men jag kommer inte ihåg från vart. Tyvärr gillar jag inte denna låt heller, kalla mig pessimistisk men jag blir tokig på folk som kör s.k "Shakira" nummer.



4. Pain of salvation, ett gäng killar där de flesta har långt hår. Här snackar vi skön röst, sångaren ger mig sköna tankar och minnen. Låten klingar underbart i mina öron, tonerna som liksom svävar ut från hans mun ger mig ett skönt rus, känner mig nästan drogpåverkad.



5. Anders Ekborg, en kille (gubbe) jag verkligen känner igen. Han har en skön röst som passar perfekt i musikaler, vilket han också är känd för. Inte min typ av låt heller, men han håller kryddmåttet när det gäller musikalisk talang och är totalt grym på scenen.



6. Jessica Andersson, vem känner inte igen henne? Så fort jag tittar på henne så ekar låten "Give me your love" i huvudet och tar mig tillbaka några år. Hon är bra, men jag är inte på humör för tragiska ballader ikväll, skulle vilja ha lite mer power liksom.



7. Frispråkarn som alltså heter Håkan egentligen, föddes tydligen strax innan nyårsafton. Måste ha varit jobbigt att gå och vänta på att fylla arton då liksom. Detta gillas skarpt, jag brukar inte ens tycka om svensk hiphop eftersom det brukar kännas så löjligt, men han gör det bra och jag gillar det helt enkelt. Men nu kan jag inte sluta undra, är han singel?



8. Salem al fakir, en violinist? Låter nästan som heroinist, men jag är inte den som är den. Han ska tydligen spela utan sin mor på scen, det förtydligar han innan numret ens har börjat. Hans hår i direksändningen påminner om Einstein, men jag måste säga att han är grym. Han har en rolig röst, påminner lite om helium ibland - kan inte riktigt sätta fingret på det, men men...


Note: Alla bilder är "Googlade" och det är alltså inte jag som äger dom.

Ikväll kickar melodifestivalen igång, jag känner mig totalt otaggad. Samma visa varje år, löpsedlarna exploderar i Aftonbladet och Expressen eftersom ALLTING kommer att handla om melodifestivalen de kommande veckorna.

 

Sen bara för att man är bög måste man tydligen gilla detta spektakel, annars är det huvudet på ett spett liksom.

 

Och ja, jag är medveten om att jag är en av alla miljoner bloggar som bloggar om just detta idag. Men jag tycker om att vara en i mängden - ibland.

Eftersom jag inte har någon kamera som fungerar, så tänkte jag be pappa att gå ut och fota imorse för att visa hur vackert väder vi har har.

Och nu av en slump så har han lagt ut bilder på facebook från hans promenad idag. Så nu kan jag stjäla dom och visa er, men jag undrar om han är en tankeläsare?

Alla foton är tagna av Mats Hagberg. 06/02-2010

Jag fick en bok av mamma i förrgår.

Jag: Åh, tack så mycket.
Mamma: Ja, den såg ut att vara något för dig. Lite övernaturlig och så.
Jag: Haha, ja tack så mycket. Vad handlar den om då?
Mamma: Jag vet inte, titta på baksidan.
Jag: Men åh, mamma. "Detta är del fem av den fantastiska sagan".
Mamma: Haha, oj...
Jag: Men det är lugnt, jag kan alltid låna dom första böckerna på biblioteket.
Mamma: Hahaha, så himla typiskt mig.

Ja, det var det minst sagt. Haha, men det gjorde min dag på samma gång, OCH ÄN EN GÅNG blev jag påmind om HUR lika vi egentligen är.

Dom fem populäraste sökorden till min blogg just nu.

• Andreas Kenson är chefen som gav tjejen som bloggade om McDonalds sparken. Det är tydligen många som googlar på honom.
• Raka Arsel är ju en utav mina idoler, han är ju typ känd nu kan man väl säga.
• Badmode 2010, jag tror att jag skämtade om badmode en gång i tiden.
• Toby är mitt namn, men det heter nog ganska många också.
• Läppglans, detta mirakel som förstorar läpparna är SÅ grymt. Trust me on this one.

Nu säger jag godnatt, släcker lamporna och hoppas att antingen en vampyr från True Blood eller Twilight dyker upp i mina drömmar, hehe.

Att ta en runda med Pyret (mammas största hund) är alltid mysigt. Förutom ikväll, för just nu faller det enormt stora flingor från molnen.

Så nu ser jag alltså ut såhär.

Eftersom jag inte varit hos min mamma sedan innan jul så fick jag mina julklappar igår, varav en utav dessa var en dammsugare. Fyfan så bra tänkte jag.

Mamma: Ja, nu kommer du väl flyga hem för att dammsuga.
Jag: Haha, ja det känns fan så.
Mamma: Ja, och det är nog ENDA gången du kommer att dammsuga i positiv anda.
Jag: Det har du nog rätt i.

För HUR kul är det att dammsuga egentligen? Inte alls speciellt roligt, men tydligen kan en nyinköpt dammsugare väcka lusten även i mig.

Oj vad jag har tjatat ut er idag med alla mina blogginlägg, nu slipper ni mig för idag.

Min mamma har fått bröstcancer vilket känns sjukt overkligt, idag trodde jag att hon skulle få veta om det var god eller elakartad cancer. Men tydligen vet dom inte det förrens dom opererar för att se om den spridit sig eller om det finns tumörer som ligger där under.

Jag: Men hur fick du reda på det?
Mamma: Ja, jag blev ju som skickad till en mammografi, som en ren rutinkoll. Sen upptäckte dom något och då skulle jag åka tillbaka om två veckor för att ta mer prover.
Jag: Okej...
Mamma: Ja, och då gick jag runt där och väntade på att jag skulle dö i två veckor.
Jag: Men sluta...
Mamma: Och så säger dom nu att dom ändå inte vet förrens jag opererats.
Jag: Okej.
Mamma: Men du vet ju hur du och jag fungerar, vi är ju väääääldigt bra på att vänta, fokusera och ha precis allt i vardagen under kontroll. Så det kommer ju gå skitbra! (Extremt ironisk röst).

Ja mamma, du beskrev just motsatsen till vad vi någonsin kommer att bli. Men som tur är har vi varandra, och mamma har sin humor i behåll.